Av Signe Rudberg Selin © copyright.
Fåglarna
Jag målade fåglar.
Jag ritade fåglar.
Men de såg inte ut
som vanliga fåglar.
De såg ut som jag.
De var blå, röda, gula, svarta.
De hade märkliga kammar
och skarpa näbbar
och långa vingar.
Och de var alltid för mycket.
Och ibland flög de
genom mörkret
och syntes inte.
Ibland sprakade de
av glöd och färger.
Ibland kröp de ner på marken
blev ödlor
Blev monster
Jag älskade alltid monster
För jag behövde ibland
ett monster
Som skyddade mig
från den farliga världen
utanför fåglarnas värld
Fåglarnas värld var
en fri himmel.
Ett vitt papper.
Fåglarna kom till mig
utan besvär.
Penseln smekte snabbt
den vita ytan
med färg.
Kritorna
gav lätt ifrån sig
sitt pigment
på det snövita bladet
Fåglarna
sjöng mig igenom allt svårt.
En sång om överlevnad.
Med mycket färg.